invandrare, svensk, medier,identitet, kultur, religion, nationalitet, tillhörighet..

Titel Mediebilden av invandrare ? en kvantitativ innehållanalys av morgon- och kvällstidningar.Författare Rubi NilssonKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin Hösttermin 2011Syfte Studiens syfte är att undersöka hur media behandlar invandrare.Metod Kvantitativ innehållsanalysMaterial Artiklar där ordet ?invandrare? förekommer och som publicerades i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Kvällsposten ochSydsvenskan mellan 1 mars 2011 och 31 maj 2011.Resultat Denna studies resultat visar att artiklar som behandlar ordet?invandrare? förekommer oftare i tidningar utgivna i Stockholm jämfört med skånska tidningarna. Vidare visar resultaten att morgontidningar i större utsträckning änkvällstidningar rapporterar om frågor som berör invandrare. Frågor som rör invandrare behandlas ofta som åsiktsmaterial i de undersökta kvällstidningarna. I de undersöktamorgontidningarna behandlas det frågor som rör invandrare i nyhetsmaterial snarare än i åsiktsmaterial.

Studien bygger på en analys av svenska tidningars skrivelser kring verksamheten Sharaf Hjältar, en verksamhet tillsatt av den feministiska organisationen Elektra. I denna studie visar jag på hur bland annat invandrare, kultur samt kvinnoförtryck som sker bland svenska invandrare gestaltas i svensk media. Fokus har legat på att visa hur media, genom att stereotypifiera och stigmatisera kulturer, beteenden och identiteter skapar en bild av invandrare i det svenska samhället. Studien visar hur invandrare framställs som bland annat en homogen grupp som fungerar i kollektiva former samt hur invandrare sätts i en stark motsatsbild till ?svenskar? och ?svenskhet?.

En undersökning av hur stort utrymme och i vilka sammanhang som invandrare respektive svenskar får synas i lokalpressen. Tidningarna Sundsvalls Tidning och NSD jämfördes under en veckas tid och resultatet sammanställdes..

Syftet med uppsatsen är att med diskursanalys undersöka hur det dalgliga talet om invandrare ser ut på diskussionsforumet Passagen.se underkategorin svenska samhället. Dessutom vill vi ta reda på hur invandrare konstrueras som problem och hur det är legitimt att tala om invandrare på forumet.Tidigare forskning inom ämnet har gjorts med diskursanalys på talet om invandrare i media, intervjuer och dagligt tal, men främst i andra länder och inte på internet. Vid diskursanalys går teori och metod hand i hand, vilket innebär att de begrepp som vi presenterar i teorin använder vi till stor del i analysmetoden. I analysen fann vi en mängd diskurser i talet om invandrare, vilket resulterade i en dominerande kritisk inställning och en underrepresenterad liberal inställning till invandrare. Invandrare konstrueras som problem genom att ?de? begår brott, luras, hotar vår kultur, konspirerar mot oss, är kostsamma och på det hela taget är alltför många.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare förhåller sig till digitala texter och digitala verktyg. Litteraturgenomgången består av forskning som berör digitala texter, digitala verktyg, mediers betydelse för barns lärande och hur lärare förhåller sig till dessa. En teoretisk utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet på lärande med centrala begrepp som literacypraktiker, multimodalitet, medieekologi och progressivism. Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer med åtta lärare och hur de förhåller sig till digitala texter och digitala verktyg, utifrån frågor som berör arbetssätt, möjligheter/hinder och påverkan från skolans styrdokument. I resultatet synliggörs fem olika förhållningssätt till digitala texter och digitala verktyg; digitala texter och digitala verktyg skapar både möjligheter och hinder, digitala texter och digitala verktyg ger stöd, digitala texter och digitala verktyg öppnar fönster till elevers fritidsvärldar, traditionella skriv- och läspraktiker som normerande syn på digitala texter och digitala verktyg samt Lgr 11 har inte förändrat något.

Användandet av digitala visualiseringar möjliggör nya sätt att kommunisera och presentera det skapade materialet. Är det möjligt att i de digitala tredimensionella visualiseringarna återskapa känslan och atmosfären hos ett naturligt landskap? Stora mängder med fritt tillgängligt material laddas ständigt upp på Internet, men hur användbart är detta material vid skapandet av digitala landskap? Syftet med arbetet är att undersöka detta..

SammanfattningVi har undersökt ett antal grundskollärares syn på användningen av digitala läromedel och läroverktyg i undervisningen. Vårt syfte med undersökningen är att synliggöra lärarnas uppfattningar om digitala lärresurser genom deras didaktiska val. Som undersökningsmetod har vi använt oss av intervju. Informanterna har alla en positiv inställning till den digitala resursundervisningen. De anser att det är ett konkret och perfekt verktyg för att nå så många elever som möjligt i undervisning.

Syftet med studien är att undersöka hur modersmålslärarna förhåller sig till digitala medier i undervisningen, samt ta reda på fördelarna med att använda digitala medier som läroverktyg. Undersökningen bygger på en kvalitativ studie, där två observationer och en intervju med en modersmålslärare används som metod. Detta för att få en förståelse för vilka uppfattningar som finns kring användandet av digitala verktyg i undervisningen. Resultatet från undersökningen visar att digitala medier är ett pedagogiskt redskap med enorma fördelar. Med hjälp av digitala verktyg skapar läraren positiva lärandesituationer som underlättar inlärningen för eleverna. Dessutom kan digitala verktyg stimulera inlärning och bidra till ökad motivation hos eleverna. Undersökningen visar att det bara finns vinster med att arbeta med digitala medier i undervisningen, då det intresserar och sporrar eleverna till kreativitet och bättre arbeten..

I mitt arbete har jag gjort en kartläggning över vad några fysiklärare använder i form av digitala medier i sina klassrum och hur de förhåller sig till dessa. Arbetet innehåller även en mindre inventering av olika digitala medier och hur dessa kan användas i undervisningen. Alla lärarna som deltog i undersökningen använder digitala medier i sin undervisning men i olika utsträckning och på olika sätt. De är överens om att en varierad undervisning leder till att man som lärare når ut till och motiverar fler av sina elever. Digitala medier är en stor hjälp för att genomföra just en sådan varierad undervisning.

Den här studien beskriver hur det har varit och hur livet är idag för tre grupper av äldre invandrare med annat modermål än det svenska och hur det svenska språket har påverkat deras liv. I Sverige förväntas populationen av äldre invandrare öka i de närmaste åren därför är det viktigt att försöka få en ökad kunskap om deras liv ? hur det har varit ? hur det är och vilka eventuella hinder och förväntningar de ser inför sitt åldrande i relation till det svenska språket. Studien är baserad på empirin som kommit från tre fokusgruppintervjuer med äldre invandrare. De tre grupper har besvarat intervjufrågor och därmed har de varit fria att berätta om sina erfarenheter, tankar och egna liv.

Syftet med studien är att få inblick i hur några matematik- och speciallärare på ?entill-en? skolor arbetar med digitala verktyg i matematikundervisningen samt få ta delav några elevers synpunkter. Studien är en kvalitativ studie med ett sociokulturelltperspektiv på lärande samt ett dilemmaperspektiv på specialpedagogik.Metoddesignen har varit halvstrukturerade intervjuer som därefter analyserats ochgrupperats i fem teman: digitala verktyg används som passiva resurser, digitalaverktyg används som aktiva resurser, digitala verktyg används som kollaborativaresurser, digitala verktyg - möjligheter och begränsningar samt digitala verktyg ochkompetens. Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan hur lärare och elevernyttjar de digitala verktygen, kompetens och förmåga att se möjligheter iundervisningen. Främst används de digitala verktygen passivt som inte inkluderar ettsamarbete med andra eller kreativt skapande.

Syftet med denna studie är att belysa hur lärosäten arbetar med att föra in digitala lärresurser som en integrerad del i den nya lärarutbildningen, enligt den Digitala agenda som lades fram av regeringen 2011. Studien undersöker hur både lärarutbildare och lärarstudenter får kompetenshöjning i digitala lärresurser. För att uppnå syftet har en kvalitativ studie genomförts genom telefonintervjuer med åtta personer med inblick i lärosätenas strategier och tankar kring digitaliseringen av den nya lärarutbildningen. Studiens resultat visar att det finns en medvetenhet och en strävan hos lärosätena att höja den digitala kompetensen hos både lärarstudenter och lärarutbildare men det finns en tröghet i progressionen både organisationsmässigt och personalmässigt. Slutsatsen är att det krävs en tydlig strategi och styrning i digitaliseringsarbetet och samtidigt lägga stor vikt vid att bygga upp en medvetenhet om de digitala lärresursernas möjligheter..

BAKGRUND: Digitala media har stor betydelse i vårt samhälle och lärarens förhållningssätt till IKT, informations och kommunikationsteknik, spelar en stor roll för eleverna. Att använda digitala media i undervisningen kan gynna olika inlärningsstilar och tillsammans skapa en större förståelse av den värld vi lever i. Digitala media bör bli en naturlig del av skolarbetet både av pedagogiska skäl och för att det är en del av vardagslivet. SYFTE: Att undersöka hur en lärare i år sex kan använda digitala media i undervisningen. Frågeställningar:? Hur använder en lärare digitala media i sin undervisning?? Hur resonerar en lärare kring sin användning av de digitala medierna i undervisningen?METOD: Vi har genomfört en fallstudie där vi har undersökt en lärares användning av digitala media i sin undervisning.

Syftet i nedanliggande studie är att få kännedom om hur erfarna pedagoger använder sig av digitala verktyg i undervisningen samt vilka uppfattningar de har av det digitala användandet i samband med sin egen undervisning och elevernas arbete i skolan. Med hjälp av intervjuer har pedagogerna haft möjlighet att själva bidra med reflektioner och egna erfarenheter kring ämnet och genom observationer har deras arbete med digitala verktyg studerats i undervisningssammanhang. Detta har sedan analyserats med hjälp av en teoretisk anknytning som visat sig att teori och praktik inte alltid stämmer överens..